Igår var en jobbig dag, kännde mig ganska deppig. Kollade upp och möter Kens-blick på ett fotografi som står i rummet. Blev ännu mer lessen och grinade ner min säng. Skickade honom ett sms, men fick aldrig något svar.

Hur ska jag kunna gå vidare, när hela min bostad är fylld av minnen?! Jobbigt.. Men idag känns det iaf bättre. Nu ska ja ta ner alla bilder av oss två. Det känns tungt, vi var så vackra tillsammans!